Resan till Fatmomakke
Tisdag den 1 september avgick bussen mot Fatmomakke, en kyrkstad som ligger nordväst om Vilhelmina. Resan dit var både tuff och fascinerande. En del vanskligt vägarbete gjorde att en stor buss kändes väldigt klumpig och en hel del tankar om att hamna i diket gjorde mig lite nervös. Tur att vi hade en skicklig chafför med oss, och om inte annat fanns det traktorer i närheten som hade kunnat dra upp oss igen. Men när väl vägen var hel igen och alla sevärdigheter började avslöja sig blev resan genast mer intressant.
När vi kom fram välkomnades vi av vår guide, Else Westerlund. Hon berättade om Fatmomakke och alla som brukade promenera över fjället för att ta sig dit, till denna lilla kyrkstad. Vi fick en rundtur bland alla gamla byggnader och kåtor och fick höra historier om den samiska kulturen och historia runt om Fatmomakke. Hade jag nu varit smart så hade jag antecknat frenetiskt allt vad hon sa så jag kunde återberätta all intressant fakta för er här på blockets hemsida.. Men nu blev det inte så.
Dock så hittade jag en del fakta om Fatmomakke på deras hemsida: www.fatmomakke.se, bland annat...
- Fatmomakke är en kyrkstad som ligger 12 mil nordväst om Vilhelmina vid foten av Marsfjällen.
- På denna gamla samiska mötesplats byggdes den första kyrkan redan på 1700-talet.
- På 1800-talet kom nybyggarna för att bosätta sig i dessa trakter.
- 1830 byggdes en större kyrka, som senare revs för att göra plats åt det nuvarande kapellet som invigdes år 1884.
- Mellan år 1927 och 1931 renoverandes kapellet, och fick bland annat en ny altartavla som Gerda Höglund målat. Men senare återfördes den gamla altartavlan, som var målad av J. Meurk, tillsammans med den gamla interiören som återställdes.
Else berättade att de tyckte Jesus såg så grym ut på den förra altartavlan och att det inte riktigt passade sig. Men tanken är ju att behålla Fatmomakke som det var och därmed behålla de "grymma" sakerna också.
Vi fick gå in och titta i vissa av husen för att se hur de hade levt. Det var litet och trångt och ingenstans jag personligen skulle vilja bo en längre period, och definitivt inte på vintern. Dock hittade jag lite kvarlämningar, och därmed lite tips om hur man kan behålla värmen när kylan drar på.
Efter rundturen gick vi tillbaka till bussen och påbörjade vår färd hemmåt. Trots att det var en intressant upplevelse så var det skönt att få komma hem igen. Dock hade vi ett par timmars resa framför oss. Men för de som inte kunde sova på vägen hem, fick en film att titta på som underhållning. Men innan dess stannade vi till vid Trappstegsforsen som ligger utanför Vilhelmina på väg mot Saxnäs. Det var en häftig syn och många turister stod redan där med sina kameror.
Det var kul att besöka Fatmomakke men stund om blev man lite full i skratt när man såg alla kåtor, beblandat med gamla hus, stå mitt i skogen. "En parodi av norrland" som min vän Madhelene sa. Det är ju precis den fördomen många har av norrlänningar. Boendes i kåtor mitt i skogen, och som så klart rider på renar till skolan. En vän till mig undrade en gång om vi hade isbjörnar i Sverige. Jag vet inte allvarligt talat om han var seriös, men tydligt kan vi ju se att det finns inga isbjörnar i Fatmomakke i alla fall.
Foto och text av: Nina Johansson
| 
